Den 15 juni uppmärksammas årligen Världsdagen om våld och övergrepp mot äldre (the World Elder Abuse Awareness Day). Våld mot äldre kvinnor är ett samhällsproblem som fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Bristande kunskap och stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld riskerar att leda till svårigheter att få stöd. Våld i en nära relation upphör inte för att den utsatta uppnått en viss ålder.
Äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig ofta i en särskilt utsatt situation och är något som sällan pratas om. Den särskilda utsattheten kan till exempel handla om att våldet ger särskilt allvarliga konsekvenser eller att man har begränsade resurser eller möjligheter att förändra sin situation eller göra den känd för andra.
Våld mot äldre kvinnor har både likheter och olikheter med våld mot yngre kvinnor. Likheterna består i exempelvis våldets normaliseringsprocess och vidden av olika former av våld man kan utsättas för. Såväl yngre som äldre kvinnor kan bli utsatta för till exempel psykiskt och sexuellt våld, och våldet sker vanligtvis inom hemmets väggar. Något som särskiljer våld mot äldre kvinnor är att våld i form av försummelse är vanligare bland äldre. Försummelsen kan vara både en aktiv och medveten handling eller passiv och omedveten. Det finns dessutom fler möjliga våldsutövare, då det förutom partner även kan vara ett barn, vårdbiträde eller annan person som den utsatta har en beroenderelation till.
Oavsett ålder är det många gånger svårt för en våldsutsatt kvinna att söka hjälp och bryta upp från en relation där hon utsätts för våld. Äldre kvinnor kan dock möta ytterligare försvårande omständigheter. Det kan handla om generationsbetingade faktorer som medför att kvinnor i äldre generationer har svårare att identifiera handlingarna de utsätts för som våld, ekonomiska faktorer till följd av lägre grad av välbetalt lönearbete, samt hälsorelaterade svårigheter och isolering som gör det svårare att uppmärksamma andra om sin situation och förändra den.
Yrkesverksamma som möter äldre personer i sin vardag har en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet bland äldre kvinnor. I länet pågår just nu en uppstart av ett mer fokuserat arbete gällande ämnet. Under två dialogmöten har Länsstyrelsen tillsammans med Region Jönköping samlat nyckelpersoner från kommuner, Region Jönköping, myndigheter och civilsamhälleorganisationer. Tillsammans har de samlat behov, utmaningar och möjligheter till ett mer utvecklat arbete.
– Det har varit ett fantastiskt stort engagemang i frågan och nu till hösten startar vi upp en arbetsgrupp som kommer arbeta med aktiviteter och idéer. Vårt mål är att stärka äldres rättigheter till ett liv fritt från våld i nära relationer, sprida kunskap och påverka normer kring äldre och våld i samhället
Anna Alm-Mårtensson, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.
I de fall de äldre kvinnorna identifieras och söker stöd har kvinnojourer och skyddade boenden generellt möjlighet att stödja även äldre kvinnor utsatta för våld, men det finns även jourer specialiserade på denna målgrupp – tantjourer. I Jönköpings län finns ännu ingen tantjour, men stöd går att få via Kvinno- och tjejjouren runtom i länet.
Hitta din närmsta jour via Unizons hemsida
Mer om våld mot äldre kvinnor
Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) rapport ”Våld mot äldre kvinnor – en kunskaps- och forskningsöversikt” (2016)
Socialstyrelsens utbildningsmaterial ”Blånader och silverhår – Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor” (2014)
Länsstyrelsen Dalarnas rapport ”Tills döden skiljer oss åt – En kartläggning om våld i nära relationer mot äldre kvinnor inom äldreomsorgen i Dalarnas län” (2021)
P3 Krims specialavsnitt om våld mot äldre kvinnor (2023)
Text: Julia Lagerkvist, utvecklingsledare Kommunal utveckling