Företagande och tillväxt

Jämställt företagande och jämställd tillväxt handlar om att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att starta, driva och utveckla företag inom olika branscher och att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.

Att arbeta för ett jämställt företagande och en jämställd tillväxt kan bland annat innebära att verka för en mer jämställd fördelning av stöd för innovationer och idéer, att uppmuntra eller att rikta utvecklingsmedel till underrepresenterade målgrupper:

  • nyföretagande bland både kvinnor och män
  • inrikes- och utrikesfödda
  • människor med funktionsnedsättningar

Det kan gälla sektorer som:

  • tillverkningsindustrin
  • transport och logistik
  • byggverksamhet
  • tjänsteföretag
  • nyföretagande
  • tillväxt- och utvecklingsområden

Läs mer under stycket HR och personalfrågor samt styrning och ledning för jämställdhet.

Läs mer här: 

Vård, omsorg och hälsa

Jämställd vård, omsorg och hälsa innebär att villkoren för att få vård och kvalitén på den vård du får inte ska påverkas av om du är man eller kvinna. Vi vet att människor idag får olika vård beroende på kön, könsuttryck, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning etc. Kvinnor och män har inom vissa områden olika lång väntan innan operation, får olika läkemedel eller behandlingar för samma tillstånd och får hemtjänst i olika utsträckning. Samtidigt finns det områden där det är nödvändigt att uppmärksamma och ta hänsyn till könsspecifika behov. Det kan dels handla om biologiska skillnader, som vid hjärtinfarkter där kvinnor och män delvis har olika symptom, dels om hälsoskillnader kopplade till livsstil, arbete och förutsättningar i samhället. Exempel på det är att män oftare än kvinnor har sämre hälsa på grund av ohälsosamma levnadsvanor och kvinnor oftare har långvarig sjukdom och oftare diagnosticeras med psykisk ohälsa. För att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för en god hälsa behövs insatser inom alla delar av samhället, inte enbart inom vård och omsorg.

Läs mer här: 

Civila samhället

Jämställdhet i det civila samhället handlar om att idéburna organisationer, ideella föreningar, registrerade trossamfund med mera inkluderar jämställdhet i sina verksamheter, gentemot medlemmar och andra intressenter. Att arbeta för jämställdhet inom civila samhället kan bland annat innebära att fokusera på inkluderings- och mångfaldsfrågor och att arbeta med värderingar och organisationskultur. Det civila samhället bygger på att det är just fritt och frivilligt och det är därför viktigt att alla människor, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder känner sig välkomna och inkluderade i det civila samhällets olika former. Det är en arena för demokratiutveckling och delaktighet där frågor kring mångfald och inkludering blir viktiga beståndsdelar. Det civila samhällets organisationer kan göra mycket för en ökad jämställdhet inom just det området de verkar, oavsett om det handlar om idrott, kultur, naturvård eller en levande landsbygd.

Fördjupa dig här: 

Länkar för ungdomar:

Utbildning

Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Att jobba med jämställdhet i utbildning, från förskola till universitet och folkhögskola, kan bland annat handla om att motverka könsbundna studieval. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha samma möjlighet att utveckla sina intressen, ambitioner och nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar eller förutfattade meningar om vad en flicka eller pojke borde studera och utbilda sig till. Vi vet att utbildningsval ofta är både köns- och traditionsbundna och detta är en utmaning att möta inför framtidens kompetensförsörjning i Jönköpings län. Jämställd utbildning kan också handla om innehållet i utbildningen och vilken bild av samhället och dess invånare som presenteras och får utrymme i undervisningen.

Många skolor arbetar idag med normkreativa perspektiv med både personal och elever. Normkreativitet, eller normkritik, handlar om att se de uttalade och outtalade normer som kan påverka handlingsutrymme, privilegier och inkludering/exkludering. Med normkreativiteten som verktyg kan personal och elever utmana normer som begränsar. Det kan bidra till att elever i högre utsträckning ges likvärdiga förutsättningar, att studierro och betyg förbättras samt att våld och trakasserier förebyggs. Läs mer om våldsutsatthet och våldsförebyggande arbete nedan.

Läs mer här: 

Länkar för ungdomar:

Våldsutsatthet och våldsförebyggande arbete

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Kvinnor utsätts oftare än män för sexuellt våld och grovt våld i nära relation och förövaren är oftast en man. Män står också för den större delen av våldet som andra män utsätts för. Samtidigt som våldet kan drabba vem som helst, så lever vissa grupper under villkor som gör dem särskilt sårbara för kränkningar, trakasserier, hot om våld och våld. Sårbarheten omfattar tre dimensioner: Att vara utsatt i särskilt hög grad, att brotten ger upphov till särskilt allvarliga konsekvenser, att sakna resurser att förändra sin situation eller göra den känd. Ur ett intersektionellt perspektiv uppstår sårbarheten i skärningspunkten mellan flera olika samhälleliga maktordningar och kan grunda sig i exempelvis kön, sexuell orientering, etnicitet, klass, ålder och funktionalitet.

I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfts bland annat behovet av ett förstärkt förebyggande arbete mot våld och ett starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. Arbetet för att förebygga våld och utmana normer kring kön och våld behöver göras i bland annat skola, föreningsliv och på arbetsplatser. Insatser för att bättre upptäcka och ge skydd och stöd till våldsutsatta behöver förstärkas på många arenor. Exempel på det är allt ifrån arbetsplatser och föreningar till socialtjänst, polis och olika vårdinstanser.

Fördjupa dig här: 

Kommunikation och media

Jämställdhet och jämlikhet i kommunikation är viktigt av flera anledningar. Det kan handla om att spegla samhället på ett mer rättvisande sätt, att bryta normer när det kommer till vilka som får synas och uttala sig, att framställa människor på lika villkor eller att aktivt utmana normer och stereotyper om exempelvis kvinnor och män. Språk och bild säger mycket om vår samtid men har också stor makt att upprätthålla ojämlikhet – eller att utmana den. För en arbetsgivare är kommunikationen viktig för att nå fler och rekrytera rätt kompetens. I ett företag kan kommunikationen avgöra kundkretsen. Offentliga verksamheter har ett ansvar att se till människors rättigheter och grundläggande demokratiska värden, och har även i sin kommunikation en stor makt.

Styrning och ledning för jämställdhet

Jämställdhetsintegrering är strategin för att uppnå jämställdhetspolitikens mål. Det handlar om kvaliteten och organiseringen av verksamheten, och om att jämställdhetsperspektivet ska finnas med där ordinarie beslut fattas. För ett strategiskt arbete behöver jämställdhet finnas med i organisationens styrning och ledning. Det handlar bland annat om att synliggöra jämställdhet i styrdokument, beslutsunderlag och uppföljning. Då behöver ledningen vara drivande i frågan och efterfråga resultat.

Jämställdhetsintegreringen är inte en metod, utan det finns många olika metoder som kan användas för att komma igång med arbetet. Jämställ.nu har samlat metoder i en verktygslåda. Där finns de sorterade i teman som planera och förbered, kartlägg och analysera, genomför åtgärder och följ upp och utvärdera.

Läs mer här: 

Två metoder som synliggör de olika stegen i arbetet, och kan vara ett stöd i planeringen:

Fördjupa dig här: 

CEMR-deklarationen (den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå):

HR och personalfrågor

Enligt diskrimineringslagen måste alla arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka en ojämn könsfördelning på arbetsplatsen. Ett aktivt arbete för jämställdhet på en arbetsplats kan vi enligt lag inte välja bort. 2017 ändrades diskrimineringslagen och krav på förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering infördes. Arbetet ska omfatta alla diskrimineringsgrunder.

Att ha ett jämställdhetsperspektiv inom HR och personalfrågor innebär att en på olika sätt arbetar med sin personal ur ett jämställdhetsperspektiv för att på så sätt främja organisationen. Det kan handla om att motverka en könssegregerad arbetsmarknad genom att rekrytera jämställt, att årligen göra lönekartläggningar och analysera löneskillnader mellan män och kvinnor för lika och likvärdigt arbete och att erbjuda jämställd kompetensutveckling och personalvård. Det kan också handla om ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier, rå jargong och annan arbetsplatskultur som innebär att människor far illa.

Diskrimineringsgrunderna:

  • Kön
  • Könsidentitet eller könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Läs mer här:

Arbetsgivarens aktiva åtgärder (DO Diskrimineringsombudsmannen) :

Jämställdhet i arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket):