Makt och inflytande

Målet om makt och inflytande rör sig bortom den politiska representationen, och berör dessutom representation i näringslivet, inom fackliga organisationer och generellt deltagande inom andra medborgerliga aktiviteter, såsom trossamfund och ideella organisationer. En jämn representation definieras som när en grupp inte besitter mer än 60 % av positionerna.

Det är viktigt att tänka på att representationen inte är det enda måttet för att mäta inflytande och makt, eftersom närvaron vid beslutsfattande sammanträdanden i sig inte säger något om det aktiva deltagandet. Makt och inflytande omfattar allt som påverkar samhällets utveckling, både formellt och informellt. Det är därför viktigt att också undersöka vilka som talar, ställer frågor, syns och överlag tar plats i både beslutsfattande sammanhang, likväl som i offentligheten, media, forskning och föreningslivet.

Som i alla jämställdhetsfrågor så är det viktigt att uppmärksamma att kön inte är den enda variabeln som påverkar en persons makt och inflytande. Maktordningar såsom hudfärg, etnicitet, klass, sexualitet, könsuttryck, funktionsförmåga och ålder spelar också in i frågan om vem som kommer till tals och lyssnas på.  

Situationen i Jönköpings län

I Jönköpings län kan en skillnad ses i både maktpositioner inom politiken och i näringslivet, samt i ideella sammanhang. I länet har män i högre utsträckning än kvinnor positioner med hög grad av inflytande. När det kommer till chefspositioner så ser skillnaderna mellan kvinnor och män olika ut beroende på vilken sektor som tittas på. Inom den offentliga sektorn, som traditionsenligt är mer kvinnodominerad, så är det fler kvinnor än män på chefspositioner i länet. 66,7 % av chefspositionerna inom offentlig sektor innehas av kvinnor, vilket är nära en jämn fördelning. I näringslivet är dock män överrepresenterade i chefspositioner. Där sitter män på över 74,2 % av chefspositionerna. Det är en ojämnare fördelning jämfört med riket i stort.¹

Även inom politiken visar statistiken att män sitter på fler maktpositioner. Efter valet 2018 så är fördelningen 38 % kvinnor och 62 % män i länets kommunförmäktige.² Även om de siffrorna är nära fördelningen 40 – 60, som klassas jämställd, så är det viktigt att uppmärksamma skillnaderna i vart den jämna fördelningen faller åt majoriteten män eller kvinnor. Anmärkningsvärt är att viljan att politisk engagera sig är större bland unga kvinnor än unga män, och trots det är det en majoritet män på politiska positioner, vilket tyder på att formella eller informella hinder finns för dem att ta sig in i politiska forum. Risken att utsättas för hat är också större för politiskt aktiva kvinnor, vilket hämmar deras engagemang och utgör ett hot mot demokratin.³